måndag 6 september 2010

Bokrecension: Syskonkärlek

Titel: Syskonkärlek
Författare: Sheila O'Flanagan

Det här är berättelsen om Romy Kilkenny och hennes familj. Romy jobbar som arkeolog och tror sig ha funnit sin plats på jorden i Australien, där hon trivs med både jobb och Keith, killen hon delar bostad med. Men när hon med kort varsel tvingas hem till Irland för att ta hand om sin sjuka mamma vänds allt upp och ned.

Plötsligt måste hon konfrontera allt det hon velat fly från: sina två halvsyskon Darragh och Kathryn, båda framgångsrika och lyckade på alla vis. Och Veronica, hennes vackra och glamorösa mamma, som alltid sett ut att vara tjugo år yngre än hon verkligen är. Romy har alltid ansetts vara familjens svarta får som inte velat ta ansvar och helst tillbringat sin tid med att gräva i lera efter gamla skelett.

Hemkomsten blir mer problemfylld än Romy kunnat ana. Hennes syskon motarbetar henne, hennes pappa är omgift och gamla konflikter med Veronica kommer åter upp till ytan. Dessutom verkar hennes syskon inte vara så lyckliga trots allt. Oväntat hamnar Romy i mitten av alla problem och hon tvingas lära känna sin familj på nytt. Samtidigt längtar hon tillbaka till Australien och Keith, hennes bäste vän, som plötsligt börjar kännas så avlägsen..

Kommentar
Det här är första boken jag läser av denna berömda författare och jag hade rätt stora förväntningar eftersom Sheila O'Flanagan fått jättebra recensioner för flera av sina tidigare böcker. Jag måste dock säga att jag blev lite besviken. Jag tyckte handlingen var rätt slätstruken och tråkig och jag blev trött på huvudpersonernas ständiga tjafs... Visst den är lättsam och blev faktiskt bättre på slutet men frågan är om författaren får fler chanser från mig.

Första meningen
Kvällen innan hon skulle resa tillbaka till Irland befann sig Romy Kilkenny på en tjusig restaurang med utsikt över Sydneys hamn.

**


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar